Det här med att matte är hemma på dagarna har inte alls blivit så koseligt (mysigt, en flirt till mina norska läsare) som jag hade tänkt mig.
Igår tillexempel – då var hon knappt hemma alls.
Idag tog hon det lite lugnare och satt med mig i soffan först på morgonen. Hon jobbade med datorn (sökte jobb tror jag) och jag jobbade på att vila mig i form för resten av dagen.
Sen skulle hon aktivera sig sa hon.
Döm om min förvåning när jag fick ligga kvar under filten.
Sen kom hon hem igen…
Då stod hon i hallen och hojtade och ropade om att jag skulle komma och följa med på en tur i solen.
Sen blev det utgång TROTS att jag inte bara gnällde utan ylade mitt allra bästa sopransolo för fulla muggar utanför dörren.
Oj, så matte skällde på mig då. Jättesur blev hon.
När vi var på väg in mötte vi Nemo och hans husse.
Tyvärr var matte tvungen att stå kvar och prata en stund även om jag ville gå hem.
Jag gick tills kopplet var helt utsträckt, sen tog det stopp.
Jag lärde mig det trixet när jag var på promenad med en av husses småsystrar en gång.
Nu har vi som tur är kommit in igen och jag har återtagit soffposition!